RELIGION– ”KULTUR” – TRADITIONER – JÄMSTÄLLDHET – HEDERSFÖRTRYCK MED MERA

Med de historiska kopplingar SD har till 1930-talets nazism var det judarna som de från början utmålade som fiender. Men som de anpassningsbara fascister och högerextremister de har varit i kombination med den ökade invandringen från muslimska länder på 1980 och 90-talet så övergick SD ganska snart till att utmåla Islam och muslimer som det stora problemet. Efter 11/9 – 2001 fick de som alla andra islamofober vägen krattad för sig av kristna högerextremister och liberaler i USA och runtom i världen och av den islamofoba våg som sköljde över världen. Samtidigt som sagt en ”vänster” som i den inverterade rasismens och kulturrelativismens namn rasifierat, etnifierat och förminskat alla människor som flytt och migrerat hit till en hudfärg, en ”kultur” eller till ”invandrare” och per definition ”goda” oavsett vilka politiska och/eller religiösa värderingar de haft. Oavsett om de haft extremkonservativa, extrempatriarkala, högerextrema och i vissa fall rent fascistiska värderingar och företrätt eller varit del av sådana politiska och/eller religiösa krafter i sina hemländer. Politiska och/eller religiösa krafter som i sina hemländer varit svurna motståndare till allt vad Vänster heter men som när de kommit till Sverige i egenskap av hudfärg, ”kultur” eller ”invandrare” blivit försvarade av just ”vänstern”. Något som gjort att den islamofobi som SD och andra högerextremister uttalat inte heller mött något motstånd värt namnet utan tvärtom har SD bisarrt nog med trovärdighet kunnat kleta djupt konservativa religiösa föreställningar gällande till exempel könsroller och jämställdhet på ”vänstern” samtidigt som de själva kunnat framstå som jämställdhetens fanbärare. Ett idéologiskt och politiskt ”vänster”haveri som uppstått ur ett kulturrelativistiskt träsk av tolkningar av religion, ”kultur” och traditioner som en Ny Vänster naturligtvis måste göra upp med och istället gå tillbaka till sina rötter av allmän religionskritik och kritik av alla former av konservativa och patriarkala värderingar, ”kulturer” och traditioner. Och som vanligt måste Vänstern vara övertydlig och glasklar för att bli trovärdig. Till exempel i frågan om hedersvåld och kvinnoförtryck där dessa i grunden högerextrema värderingar, idéer och handlingar självklart måste ifrågasättas och kritiseras oavsett i vilket politiskt, religiöst eller ”kulturellt” namn det sker. Oavsett om det sker i kristendomens eller islams namn. Eller i hinduismens, eller i buddhismens eller i någon annan religions namn för den delen. Det är först då som en Ny Vänster med trovärdighet kan skapa ett eget narrativ, en egen problemformulering och adressering av dessa frågor. Det vill säga adressera allt som splittrar människor från varandra, inklusive religioner, ”kulturer” och traditioner som något som hjälper den globala överklassen att härska och söndra.